top of page

elever

Self-awareness

 

Självmedvetenhet

Vad är det?

Förmågan att förstå dina egna känslor, tankar och värderingar och hur de påverkar ditt beteende och andras beteende.

​

Hur visar det sig?

  • Att kunna beskriva hur man mår.

  • Att lägga märke till vad andra kan känna.

  • Att förstå att ditt beteende kan kommunicera vad du känner.

 

Vad kan vi göra för att stimulera?

Förstå vad som "gör din dag". Lägg märke till när någon gör din dag och säg till dem "Du har gjort min dag".

"Make My Day" syftar på handlingar eller ord som gör en annars vanlig eller tråkig dag behagligt minnesvärd för någon.

När du gör någons dag får du dem att känna sig glada och fantastiska just den dagen.

​

Goldenrod Haze_edited_edited.jpg
bears by meichenbaum.png

 

  • STOPP-TÄNK-GÖR-KOLLA. 'Stopp-tänk-göra-kolla-metoden' är ett arbetssätt som bygger på att man säger till sig själv vad man ska göra (självinstruktion).

Stopp: Jag läste min uppgift.

Tänk: Hur planerar jag mitt arbete? Vad behöver jag för att göra mitt arbete?

Gör: Jag gör mitt arbete

Kolla: Jag kollar mitt arbete, har jag glömt något?

 

  • Reflektionsschema. Detta kan användas för att tänka på saker som redan har hänt.  Det hjälper dig att förstå konsekvenserna av dina handlingar och beteenden så att vi kan fira när bra saker händer och tänka på hur saker kan bli bättre nästa gång.

Vad har jag lärt mig?
Vilka nya idéer har jag fått? 
Vad ska jag ändra på?
Vad gick bra?

​​
 

 

Självreglering - att förstå sina känslor

Vad är det?

Att kunna förstå varför du känner på ett speciellt sätt och hur du kan styra dig själv när du känner en känsla.

 

Hur visar det sig?

  • Du känner igen och namnge känslor som ilska, glädje, panik...

  • Du förstår att hur du känner kan påverka hur du beter dig. Du kanske till exempel skriker när du är arg och pratar lugnt när du är glad.

  • Du vet hur du kan lugna dig när du upplever starka känslor.

  • Du vet att ditt beteende kan påverka andra omkring dig. Du kan förklara vad det var som gjorde att en situation inte blev bra.

 

Vad kan du göra för att utveckla självreglering?

  • Tänk på dina känslor och tankar. Du kan skapa en länk mellan dina känslor, tankar och vad du gör - dina beteenden. Du kan använda den här modellen när du har en stark känsla (t.ex. ilska) och du vill reflektera över den.

Händelse: Vad hände?

Tankar: Vad tänker jag om det?

Känslor: Vad känner jag om den här händelsen?

Beteende: Jag agerar annorlunda på grund av hur jag känner eller hur jag tänker kring det.

  

  • Björnar av Meichenbaum

Vad måste jag göra (uppgift)? T.ex.: Gör min matte.

Hur ska jag göra det? Ex: Jag delar upp uppgifterna i mindre bitar.

Jag gör mitt jobb/uppgift. T.ex.: Jag gör uppgiften.

Jag kollar mitt arbete efteråt - Vad tycker jag om det? Vad gick bra? Vad kan jag göra bättre nästa gång? Jag blev till exempel distraherad av min syster. Nästa gång ska jag göra uppgiften i mitt eget rum.

Selfmanagment
Image by Tengyart
Social-awarness

 

Social medvetenhet

Vad är det?

Att förstå någon annans känslor, tankar och beteende.

 

Hur visar det sig?

  • Att kunna se hur andra mÃ¥r.

  • FörstÃ¥ att nÃ¥gon annan kan ha en annan eller liknande känsla.

  • Att förstÃ¥ hur andra beter sig.

  • FrÃ¥ga hur andra mÃ¥r.
     


Vad kan du göra för att utveckla social medvetenhet?

  • Titta på filmen "Inside Out".

  • Kan du känna igen vilka känslor som finns i filmen hos de olika figurerna?
     

Kids Spelen Tug of War
Relationship skills

 

Relationsfärdigheter

Vad är det?

Att veta hur man kan få vänner och kunna komma överens med andra (barn och vuxna).

​

Hur visar det sig?

  • Att kunna lyssna noga på människor för att se hur andra tänker och förstår saker.

  • Att förstå att alla är värdefulla och har något att bidra med. 

  • Att dela tankar och känslor med andra för att leka och arbeta tillsammans.

  • Att lösa problem som man upplever med andra människor.

  • Att kunna be vänner och kamrater om hjälp.
     

Vad kan vi göra för att utveckla relationsfärdigheter?

  • Träna på att le och se hur många leenden du får tillbaka. Tänker efter när kan det vara lämpligt att le, och prova sen.

  • Ställ nyfikna frågor för att få reda på mer om andra.

  • Tänk dig själv i en annan persons situation för att se hur de tänker och känner.

  • "Gör någons dag" genom att vara snäll.

  • Var vänlig, och uppmuntra andra att vara vänliga.

  • Vänskapskort. Använd detta vänlighetsreceptkort att lägga märke till och öva på dina vänskapsförmåga.

  • Magiska glasögon. Alla i klassen gör ett par "magiska glasögon". När du tar på dig din klasskamrats glasögon: du föreställer dig att du ser världen genom din klasskamrats ögon!

Övning: berätta för din lärare eller dina klasskamrater hur världen ser ut genom någon annans glasögon.

​

Studenten tijdens de pauze
Self-regulation


Mer om självreglering

Vad är det?

Självreglering handlar inte bara om att förstå sina känslor, utan också att kunna styra oss själva så att vi når ett MÅL. Det är FÄRDIGHETER som vi använder för att REGLERA våra känslor, tankar och beteenden. Det är som en KAPTEN i vår hjärna. Den hjälper oss att hålla koll på vad som händer. Den hjälper oss att tänka på olika ALTERNATIV och att BESTÄMMA vad som är rätt sak att göra. KAPTENEN hjälper oss sedan att STYRA oss själva och HÅLLA koll på hur det går och att veta att vi går åt rätt håll.
 

Hur visar det sig?

  • När du behöver nå ett mål måste du styra dig själv.

  • Några exempel: När du ska lära dig saker i skolan, lösa en uppgift, klara av en utmaning...

  • Till exempel i skolan, när du arbetar tillsammans med dina klasskamrater: Prata om vad uppgiften handlar om så att alla förstår. Diskutera och gör en PLAN: Vad måste det första steget vara? Vad ska du göra sen? Börja arbetet. KOLLA hur det går. När du kommer till slutet, kontrollera om du gjorde det du planerade att göra och om du nått MÅLET (UTVÄRDERA).
     

Vad kan vi göra för att utveckla vår självreglering?

  • Tänka på våra känslor och tankar och bli mer medveten om dem.

  • Fundera över olika alternativ och strategier innan vi agerar.

  • Kontrollera om vi gjorde det vi bestämde oss för att göra (utvärdera).

  • Titta på hur andra gör detta.

  • STOPPA ett tag och titta noga hur andra gör.

  • Lär av våra vänner, andra elever och vuxna.

  • Fråga efter hjälp.

  • Gör saker tillsammans först, innan vi blir duktiga själv.
     

Image by Byron Sterk

 

Arbetsminne - minnet för stunden

Vad är det?

Minne är förmågan du har att komma ihåg saker. Men det finns olika typer av minne. Arbetsminne är det du tänker för stunden, just nu. När du är klar med det du behöver tänka på glömmer du det snabbt. Långtidsminne är det du minns som du lärt dig tidigare, och som du kan komma ihåg igen.

​​

Hur visar arbetsminnet sig?

  • När en lärare ber dig att skriva något kommer du bara ihåg orden tills du har skrivit dem.

  • Du använder arbetsminnet i det dagliga livet, till exempel om mamma eller pappa säger till dig att "gå till köket och ta med vatten, glas och bestick", då tänker du på det som du skulle göra tills du har gjort det.

​

Vad kan vi göra för att utveckla arbetsminnet?

  • Vi kan träna oss på att hålla vårt arbetsminne i form genom att göra saker som kräver oss att koncentrera oss på att vara uppmärksamma och minnas information. 

  • Du kan prova detta online-spel av Simon Says .

  • Även hemma kan du träna detta. Till exempel: följ ett recept för att baka en tårta

​

Working memory
Inhibition

 

Inhibition

Vad är det?

Förmågan att hålla kvar uppmärksamheten utan att störas av andra saker.

​

Hur visar det sig?

  • Du kan avsluta en uppgift när andra elever pratar.

  • Du kan vänta på din tur t.ex. i ett spel.

  • Du kan sluta spela när skolklockan ringer.

  • Du kan lyssna på läraren även när en annan elev pratar.

​

Vad kan vi göra för att utveckla koncentrationen?

  • Du kan tänka först innan du ger ett svar i klassen.

  • Du kan först diskutera ett svar med en annan elev och sedan ge ett svar.

  • Räkna till 10 i ditt huvud innan du ger ett svar.
     

Image by Anne Nygård
Cognitive flexibility

 

Kognitiv flexibilitet

Vad är det?

Att lätt kunna byta från ett arbete till ett annat. Till exempel att kunna växla från att spela till att lära sig, att kunna växla från tast till lektion, eller att kunna anpassa sig till nya regler.

 

Hur visar det sig?​

  • Att försöka på ett annat sätt om något inte fungerar.

  • Att kunna byta från en uppgift till en annan.

  • Växla från att spela spel till att göra läxor.

​

Vad kan vi göra för att utveckla?

  • Ställa ett larm eller timer. Om det piper: sluta spela och börja dina läxor.

  • Gör ett schema eller plan och följ det.

​

mediteren
Problem solving

 

Problemlösning

Vad är det?

Du kan se ett problem och hitta en lösning på problemet.

 

Hur visar det sig?

  • Att kunna lösa ett problem steg för steg.

  • Att kunna prata om en konflikt mellan sina vänner.

​

Vad kan vi göra för att utveckla?

  • Använd ett reflektionsschema:

Vad är problemet?

Kom på så många lösningar som möjligt.

Välj en lösning.

Pröva lösningen.

Reflektera: Skulle du göra likadant/annorlunda nästa gång?

  • Björnar av Meichenbaum

Vad måste jag göra (uppgift)?

Hur ska jag göra det?

Jag gör mitt jobb/uppgift.

Jag kollar mitt arbete. Vad tycker jag om det? Vad gick bra? Vad kan jag göra bättre nästa gång?
 

Image by Susan Q Yin
Planning and organisation

 

Planering och organisation

Vad är det?

Planera ditt arbete, organisera din tid och kunna tänka efter vilka uppgifter som ska göras först.

​​

Hur visar det sig?

  • När du ska packa din skolväska med saker.

  • Förbereda en stor uppgift (t.ex. en presentation för din klass).

  • Göra en plan för veckan.

  • Organisera dina läxor.

  • När du spelar ett brädspel.

​​

Vad kan vi göra för att utveckla?​

  • Dela upp stora uppgifter i små bitar.

  • Försök att göra en plan för veckan: du kan be en lärare eller förälder att hjälpa dig.

  • Använd en planerare.

  • Använd en timer.

  • Tänk efter innan: När ska du börja du dina läxor? När tar du en paus?
     

Image by Laura Ockel
bottom of page