Hur visar det sig?

Genom att beskriva hur vi känner och uppmuntra barn och andra att beskriva och visa hur de mår.
Att kunna reflektera över hur vi tänker och känner och hur det förändrar vårt beteende.
Genom ett vardagligt förhållningssätt, komma ihåg att små saker räknas.
Genom känslomässig "smidighet" – att kunna känna igen känslor och anpassa beteendet.

Vad kan vi göra för att stödja?

Genom att använda ett vardagligt förhållningssätt och utforska känslor och tankar ur ett barns perspektiv - genom deras ögon.
Genom att fråga - "Vad tänker och känner du nu?". Ta reda på vad som "gör deras dag". Det finns verktyg för detta som "Make My Day Book" och "Make My Day Postcard" . Fråga eleven "Hur har dagen varit? Vad gjorde din dag bra idag? Vad kunde varit annorlunda?"
"Make My Day Dagbok" uppmuntrar eleverna att reflektera över vilka delar av dagen som är mest eller minst stressiga och hur deras och andras beteende kan förändras som ett resultat. Detta ger en möjlighet att utveckla självkännedom och anpassa beteendet.
Barnet kan hjälpa oss att förstå vad som fungerar och vad som är mindre effektivt för dem. Detta bygger vår förståelse och deras självmedvetenhet också.

Självmedvetenhet

Vad är det?

Förmågan att förstå våra egna känslor, tankar och värderingar och hur de påverkar oss själva och andra. Det involverar också att förstå barnets perspektiv.

Self-awareness

lärare

Självreglering - få koll på känslorna

Vad är det?

Effektivt kontrollera dina känslor, tankar och beteenden i olika situationer för att kunna hantera ett (eventuellt) problem konstruktivt.

Hur visar det sig?

Eleven:

Känner igen och sätter ord känslor.
Förklarar hur känslor, tankar och beteenden hänger ihop. "När detta hände...så kände jag...och då gjorde jag..."
Känner igen beteendekedjor (orsak-verkan).
Använder tekniker för att förhindra impulsivt beteende.
Använder tekniker för att lugna sig själva när situationer eskalerar.
Vet vad hens beteende orsakar/skapar för konsekvenser hos den andra personen.
Kan förstå sin roll i en situation som gick över styr.
Kan hantera sina känslor, tankar och beteenden effektivt i olika situationer för att uppnå mål och ambitioner.

Vad kan vi göra för att stötta?

SEL-skanning för läraren.

Som lärare är det viktigt att reflektera över vår egen självreglering av känslor, tankar och beteeden:

Hur hanterar jag mina känslor i stress?
Hur vill jag själv agera när situation x uppstår?
Vilka strategier kan jag själv ta till när en svår situation uppstår?
Hur kan jag söka stöd/hjälp i tid?
Hur kan jag använda feedback från andra?

Modella självregleringsnbeteenden som lärare eller stödpersonal.

Vid "modellande" (där man agerar som en roll-modell) kan det vara användbart att göra det önskade beteendet tydligt för eleverna så att de kan se det i praktiken.

Det är viktigt att erbjuda barnen strategier så att de själva kan uppleva vad som fungerar. "Groda som vilar"-övningen erbjuder sådana möjligheter.

"Groda som vilar"-övning:

'Groda som vilar' är en plats och viobänk/stol/soffa i klassrummet där kort finns med övningar som eleverna kan göra för att finna lugn och kunna lugna sitt känslotillstånd t.ex. dricka ett glas vatten, gå på lekplatsen, läsa en bok, teckning...

Tänk på och var uppmärksam så att platsen blir positiv, proaktiv och inkluderande för alla elever.

Selfmanagment

Social-awarness

Social medvetenhet

Vad är det?

En persons förmåga att beakta andras perspektiv och att förstå någon annans känslor, tankar och beteende.

Hur visar det sig?

Att kunna visa hur man själv mår och förstå hur eleverna mår.
Att kunna se elevernas perspektiv.
Att kunna fråga andra (elever) hur de mår och tänker.
Att kunna se skillnader och likheter i elevernas känslor.
Förstå elevernas icke-verbala språk.

Vad kan vi göra för att stimulera?

Se och reflektera över filmtrailern " in och ut "

Den animerade filmen "Inside Out" följer fem personifierade känslor: glädje, sorg, rädsla, ilska och avsky. Den kan vara ett användbart och roligt verktyg för att utforska social medvetenhet.

Skildra några olika känslor i klassen och be eleverna gissa vad de är.
Prata om och utöva aktivt lyssnande: ge full uppmärksamhet när andra talar.
Reflektera över vad vi kan göra för att vara en förmedlare av social medvetenhet.
Fundera över och reflektera över en dilemma-situation. Vad är problemet i följande situation? Hur mår eleverna? Kan vi förbättra situationen? Vad kan vi göra för att hjälpa?

Situation: En elev har mycket svårt att få vänner. Idag såg du den ensam i ett hörn, medan andra hade roligt när de lekte tillsammans.

Make My Day Book, Make My Day Postcard

Relationsförmåga

Vad är det?

Förmågan att samspela positivt med kamrater och vuxna och att effektivt navigera i sociala situationer.

Relationsbyggande färdigheter är en kombination av mjuka färdigheter (t.ex. vänlighet, samarbete, kommunikation) som en person använder för att få kontakt med andra och skapa positiva relationer.

Hur visar det sig?

Att demonstrera dessa färdigheter för att främja och upprätthålla relationer:

Kommunicera tydligt.
Aktivt lyssnande.
Icke-verbal kommunikation.
Samarbete med andra.
Motstå eller hantera olämpligt socialt tryck.
Förhandla konflikter konstruktivt.
Söker och erbjuder hjälp när det behövs.
Vardagliga snälla handlingar.

Vad kan vi göra för att stötta?

Integrera en "Gör min dag" ("Make My Day")-metod varje dag.
Förstärka gemenskap och "vi"-känsla

"Creating We" är en modell som fokuserar på att bygga en känsla av samhörighet, delad aktivitet och samhörighet. Den igenkänner att när vi engagerar oss i relationer skapar vi en delad historia, sätt att bete soss, en känsla av förståelse mellan varandra och till och med, ibland, ett unikt språk. Att skapa "vi" handlar om ett delat ansvar för våra relationer snarare än "jag" och "du". Den erkänner att vi ger våra egna unika bidrag till en relation och genom positivt och delat samspel skapar vi delad erfarenhet och förståelse - "Vi". Modellen betonar också att relationen kommer att påverkas av de förhållanden och sammanhang i vilka den äger rum, t.ex. social miljö, skola, andra t.ex. lärare, elever, föräldrar, myndigheter.

Uppmuntra och utöva vänlighet varje dag.

Relationship skills

Self-regulation

Självreglering

Vad är det?

En rad färdigheter som eleverna använder för att reglera sig själva, lära sig att identifiera och hantera sina känslor och tankar och att planera och övervaka sitt beteende.

Med tiden behöver barn gå från att regleras av vuxna till att reglera sig själva.

Många människor använder metaforen om att självreglering är en flygledare i sinnet - hantera de många tankar och känslor som kommer med livets utmaningar och förväntningar, som att försöka landa flygplan säkert på flygplatsen. "Flygledaren" måste låta vissa plan landa snabbt, be andra flyga runt lite mer samtidigt som hen hjälper andra att lyfta.

Om ångest och stress blir för mycket kan det hindra människor från att hantera alla "plan "(tankar och känslor) och få några att krascha eller inte lyfta.

Hur visar det sig?

Närhelst vi behöver nå ett mål måste vi reglera oss själva.

Till exempel: att vara en god vän, lära oss nya saker, göra rätt som lärare eller förälder, eller hantera en utmaning, vi måste göra saker i rätt ordning.

Först funderar vi över situationen, bestämmer sedan vad vi ska göra, tar sedan de första stegen och håller reda på de rätta stegen, tills vi slutligen når målet.

Vad kan vi göra för att stötta?

Vi kan:

Tänka på våra känslor och tankar och bli mer MEDVETNA. Vi kan fundera över olika alternativ innan vi agerar.
PLANERA först, agera sedan.
STOPPA ett tag för att TÄNKA EFTER - FÖRE!
"LÄSA AV" läget.
Överväga olika ALTERNATIV.
Bestämma och planera STRATEGIER.
Titta på hur andra gör.
Be om hjälp.
Gör saker tillsammans med eleverna för att hjälpa dem att bli självständigt skickliga.
Var en förebild inom självreglering - prata mycket om stegen när du agerar och tänker högt.
Resonera med eleverna om olika alternativ, vilka steg de kan ta och följ upp.

Working memory

Arbetsminne

Vad är det?

Arbetsminne syftar på förmågan att lagra en viss mängs information för stunden. Vårt arbetsminne gör att vi kan lagra information tillfälligt medan vi gör något annat. När vi behöver en viss information för en uppgift kan vi hålla den i "huvudet". Det är nära relaterat till vår UPPMÄRKSAMHET som lätt kan DISTRAHERAS. Arbetsminnet är viktigt för att hålla information i huvudet för studen, när vi behöver slutföra uppgifter och uppnå mål.
Arbetsminne är en viktig färdighet i inlärning, skolprestationer och för att lösa problem.

Hur visar det sig?

Arbetsminne är ofta relaterat till uppmärksamhet. Det visas i aktiviteter som kräver att man arbetar med att hålla information aktuellt i vårt minne medan ytterligare steg i en uppgift slutförs.

Vad kan vi göra för att stötta?

Det finns många aktiviteter som involverar användning av arbetsminne som lärare kan göra i skolan. Till exempel:

Spelet "Simon säger".
Prata om konsten att "hålla saker i huvudet för stunden". Fråga eleverna om exepel på fritiden och i skolan när det är särskilt viktigt. Fråga dem om exempel på vad som händer om man glömmer saker i arbetsminnet.
Att hitta på och berätta en historia i grupp: den första eleven säger den första frasen, den andra upprepar den och uppfinner en andra fras; den tredje upprepar båda och lägger till en tredje fras (och så vidare).
Vi kan dela upp uppgifter i mindre delar, och tydliggöra för eleverna visuellt och språkligt när vi gör det, och vad som är vinsten.
Vi kan be eleverna att upprepa ny information och hjälpa dem att koppla den till det de redan vet.
Vi kan lära dem hur de skapar och använder sina egna minneshjälpmedel - som att ta anteckningar eller göra listor.

Inhibition

Inhibiering - vad är det?

Förmågan att ignorera - bortse - strunta i - irrelevanta stimuli eller distraktioner. Inhibiering kan vara medveten eller undermedveten och hjälper till att förhindra impulsiva handlingar.

Hur visar det sig?

Elever kan avsluta en uppgift när andra elever pratar.
Eleverna kan vänta på sin tur t.ex. i ett spel.
Elever kan sluta leka när klockan ringer.
Elever kan lyssna på läraren även när en annan elev pratar.

Vad kan vi göra för att stötta?

Ge tid att tänka först innan du ber en elev att svara.
Diskutera först med en annan elev och ge sedan ett svar.
Be eleverna att räkna till 10 i huvudet innan de ger ett svar.
Använda en timer.
Reflektera i vardagssituationer när du ser att en elev väntar eller struntar i distraktioner: "Hur lyckades du vänta på din tur?".

Cognitive flexibility

Kognitiv flexibilitet

Vad är det?

Kognitiv flexibilitet är att lätt kunna anpassa eller ändra regler i nya situationer. Det är också förmågan att kunna växla mellan att utföra två (eller flera) olika uppgifter.

Hur visar det sig?

När du byter från att spela till att göra läxor.
I matten mellan t ex addition och subtraktion.
I ett samarbete: förstå och skifta till andras perspektiv på samma handling.
Genom att byta tillvägagångssätt om det inte fungerar.
Exempel: den här videon - experiment, "Byta dag och natt"

I det här exemplet är solen = morgonen och månen = kvällen. Eleven instrueras att säga motsatsen. När korten följer varandra i snabb följd ger eleven de svar de kan, nämligen sol = morgon, måne = kväll. När eleven uppmanas ("Tänk på svaret, säg det inte") att tänka på svaret först och inte ge svaret direkt, kan de göra det. Eftertanke är en viktig förutsättning för att träna kognitiv flexibilitet.

Vad kan vi göra för att stötta?

Häng upp olika typer av regler tydligt och synligt i klassrummet.
Visa det dagliga schemat i ett veckoschema.
Ange och visualisera 5 minuter före slutet av en uppgift. Därefter blir övergången smidigare.
Använd en timer.

Problem solving

Problemlösning

Vad är det?

Problemlösning är förmågan att förstå ett problem och att kunna lösa det.

Hur visar det sig?

Att kunna hantera ett klasssamtal efter en konflikt.
Sitter i en ring och pratar om problemlösning.

Vad kan vi göra för att stödja?

Träna på att använda olika inlärningsstrategier, t.ex. skapa en tankekarta, fråga dig själv, göra om övningar, markera nyckelord...
Reflektionsfrågor.
Efter ett test, uppskatta resultaten.
Spel som kräver och övar problemlösning.
Litteratur: frågor för bokdiskussion.
Specifika böcker t.ex. Nyfiken George.
Mirakelfråga: "Vad skulle du göra om du...?"
Vänd den - Flip it! Från statiskt till dynamiskt mindset:
Istället för..., försök...: